Beslut
Region Stockholm har beviljat Väddös Utveckling Ekonomisk förening (Väddönavet) stöd för att genomföra projektet Förstudie om förutsättningar och metoder för lokal samverkan. Beslutet har fattats med stöd av Klimat- och regionutvecklingsnämndens riktlinjer för finansiering av regional utveckling, Kommunallagen (2017:725) samt EU:s regler för statsstöd.
Projekttid: 1 januari till 30 juni 2026.
Bakgrund & Syfte
Civilsamhällets roll blir idag alltmer strategisk, och behovet av samverkan mellan civilsamhällets lokala organisationer och i första hand primärkommuner och regioner växer snabbt. Det gäller för såväl uthållighet och deltagande i kris- och krisberedskap som livsmedelsproduktion, hållbar miljö, näringslivsutveckling, utvecklingsplanering eller något annat prioriterat område. För att få till stånd en ökad och förbättrad
samverkan mellan offentliga institutioner och civilsamhällets organisationer behöver man därför se över förutsättningarna och villkoren för sådan samverkan.
Men idag saknar de som tar initiativ till lokalt utvecklingsarbete – såväl offentliga institutioner som lokala grupper – ofta grundläggande kunskaper om civilsamhällets lokala organisationer: Vilka är de? – Hur många är de? – Var finns de? – Vad sysslar de med? – Hur många medlemmar har de? -Vilka faktorer är drivande? Vet man detta kan de åtgärder som vidtas för att civilsamhället ska kunna fylla nya roller göras tydliga och anpassas till de faktorer och lokala förutsättningar som ger bäst näring åt en framgångsrik samverkan. Syftet med denna förstudie är att ange vägar för att fylla denna kunskapslucka.
Förväntade resultat
– På kort sikt:
Offentliga myndigheter och organisationer
På kort sikt levererar förstudien handfasta metoder, förslag och underlag som tjänstepersoner och politiska företrädare kan använda i det fortsatta utvecklingsarbetet. Resultaten är avsedda att kunna införlivas i
planerings- och utvecklingsarbeten och stärka både krisberedskap och utvecklingskraft i regionens landsbygd och skärgård.
Civilsamhällets lokala organisationer
Förstudien ger civilsamhällets organisationer en praktisk verktygslåda och viktig kunskap om förutsättningarna och villkoren för ökad samverkan, såväl inom lokalsamhällen som med offentliga institutioner. Detta skapar en plattform för att utveckla samverkansformerna och därmed ge mer välgrundade underlag för lokala
prioriteringar.
– På lång sikt
Lokal samverkan måste för att vara hållbar, involvera civilsamhällets alla intressenter. Den måste också uppfattas som obyråkratisk och begriplig samt ge tydliga och realistiska resultat. Denna förstudie ger kunskap om vilka strukturer och metoder som stärker tillit i samarbetet med och mellan lokala aktörer. Den är därför ett viktigt steg i en utvecklad samverkan mellan civilsamhället och offentliga myndigheter och organisationer. Det kan gälla allt från att integrera tydligare kontaktstrukturer och metoder i kommunens plan- och beredskapsarbete till ökad lokal beredskap och snabbare mobilisering av frivilligresurser eller till stärkta lokala ekonomiska och sociala ekosystem.
Genomförande
Kartläggning
Projektet inleds med en bred analys av civilsamhällets organisationer och samverkansfaktorer. Den genomförs i form av en kartläggning av civilsamhällets lokala organisationer inom ett avgränsat geografiskt område (Norrtälje kommun). Kartläggningen sker i två steg, först på makronivå baserad på SCB-statistik och därefter på mikronivå baserad på persondata i form av intervjuer, och ger därmed detaljkunskaper både om det lokala civilsamhällets infrastruktur och om de lokala aktörer som skulle kunna involveras i samverkan av olika slag.
Tillämpning
I ett andra steg väljs ett pilotområde inom Norrtälje kommun för att testa hur de nya kunskaper om civilsamhället och dess aktörer som kartläggningsfasen ger kan tillämpas för att uppnå ett framgångsrikt och fruktbart lokalt utvecklingsarbete. Fokus ligger på kris- och beredskapsfrågor samt på platsutveckling.
Metodutveckling
I ett tredje steg sammanställs de metoder, modeller och arbetssätt som kartläggningen och förstudiens praktiska tillämpningar visar kan stärka samverkan mellan civilsamhället och offentliga institutioner och organisationer, men även inom civilsamhället.
Benchmarking
I ett fjärde steg jämförs förstudiens resultat med andra svenska exempel via deltagande forskares och projektpartners nätverk.
Slutrapportering och kunskapsspridning
Avslutningsvis redovisas projektets med en rapport som presenterar modeller för hur offentliga myndigheter och organisationer kan samverka med civilsamhället i fortsatta utvecklingsinsatser. Rapporten sprids till intresserade kommuner och civilsamhällsorganisationer.
Advisory board
Ett antal välrenommerade forskare och andra aktörer inom området civilsamhällesforskning kommer att bjudas in som rådgivare. Syftet är att säkerställa vetenskaplig kvalitet samt förstudiens relevans för vidare forskning. Forskarna kommer i första hand från svenska lärosäten men kan även komma från lärosäten
utanför Sverige.
Referensgrupp
För att säkra lokal förankring bildas en referensgrupp med lokala företrädare från de områden som ingår i kartläggningens mikrostudier.
